Rida, rida, ranka

Vi tänkte oss till Blankaholm och nu är vi här på en ganska nyanlagd ställplats. Populär, tydligen för det blev fullt och lite till, ca 15 bilar.

Precis intill ställplatsen ligger Drottning Blankas örtagård (sedan år 2000) med konst av Annelie Blomberg. Träden är havtorn.

Dahlior och höstanemoner. Och lite till.

Sensommarfägring.

En härlig plats att slå dig ner i. Eller dansa balett i.

Moderna tider. Nu får båtar och husbilar samsas i gästhamnarna. När vi var här förra gången, för tolv år sedan, såg vi inga husbilar. Vad vi minns.

Men de fem stugorna fanns redan då och låg lite idylliskt för dig själva. Tiderna förändras.

Kvar finns också det anrika gästgiveriet och lanthandeln vid torget.

Detta är vad som är kvar av Blankaholms långa brygga. Där det lilla huset ligger fanns tidigare ett större brygghus. Men det ödelades vid en brand i maj 2012. Bryggan blev så skadad att den revs bort.

Men den ska byggas upp igen. En insamling pågår får för att få ihop de 700 000 det beräknas kosta.

Så här såg det ut när vi var här i juli 2009. Tre år före branden.

Vi låg här med sju segelbåtar som seglade tillsammans, vår Olivia närmast i bild.

Att vi står i ett övergivet industriområde är uppenbart. Enstaka byggnader står kvar. Tänk er att rusta upp detta, bygga en stor serveringsaltan, öppna upp mittfönstret till entré. Lovar att det skulle locka fler än det lilla glasskaféet, som är inrymt i en barack vid hamnen. De nya ägarna köpte gästhamnen i januari 2021 och håller på att utveckla området. Kanske blir min fantasi verklighet?

Ett målat eldskåp ger oss ledtrådar. Här låg ett sågverk från 1884 till 1979. Detta är för övrigt målat av samma Annelie som står för konsten i örtagården.

Annelie målar skåpet (från hamnens Facebook-sida, 14 juni i år).

Den runda villan med fantastisk utsikt är byggd 1958. Idag bor konstnären Gösta Holmer här. Han är främst träsnidare och är väl representerad i offentliga miljöer lite här och där i landet. Driver sedan 1995 också gästgiveriet tillsammans med sin fru Shulamit.

Här har vi sågverket i Blankaholm under tidigt 1900-tal, förmodligen innan det brann 1946. Här sågade man plank i nästan hundra år, så varför heter det inte Plankaholm? Det ska jag snart berätta.

Den här bilden är hämtad från en miljöundersökning gjord så sent som 2015. Den större röda cirkeln, som jag lagt till, visar de byggnader som återstår. Det som jag vill göra om restaurang och den runda villan på höjden och bakom det disponentens villa. I bildens övre vänstra hörn ser vi gästgiveriet och lanthandeln.

Sågen fyllde hela viken för bara några decennier sedan.

Tiderna förändras.

Blankaholm har, enligt sägnen fått sitt namn av Blanka av Namur, en belgisk grevinna som seglade in här 1344, på väg mot Stockholm där hon gifte sig med kung Magnus Eriksson och blev drottning av Sverige, Norge och Skåne. Hon födde honom fem barn, två söner och tre döttrar (döttrarna dog unga).

Drottning Blanka har också inspirerat till barnramsan ”Rida, rida, ranka. Hästen heter Blanka”, som skrevs slutet av 1800-talet av Hans Henric Hallbäck.

På bilden låter Blanka sonen Håkan ”rida ranka”, som målaren Albert Edelfeldt föreställde sig dem (1877). Hänger i Finlands nationalgalleri, eftersom Albert räknas som Finlands störste målare under 1800-talet.

Så nu vet ni varför det heter Blankaholm, efter en drottning, och inte Plankaholm, efter ett sågverk.

Nutid. Grilldags. Vi använder allt oftare den lilla elgrillen, ett fynd från en utförsäljning. Kostade 60 kronor. Fungerar bra.

Lax, färskpotatis, romsås, sallad och ett rödbetspåhitt av mig (chili och ramslöksmarinerade). Väldigt gott.

Ett par kilometer från tråkiga E22. Blankaholm, som tjusade en blivande drottning på 1300-talet.